För oss som Symf:are är svaret självklart: visst behövs vi! Men tyvärr skulle många i vår omvärld behöva få större klarhet i alla de värden vår yrkesutövning skapar. Den samling kring konstmusikens villkor vi kommer att genomföra för att uppmärksamma förbundets 20-årsjubileum kommer att fokusera på betydelsen av ett levande musikliv, både ur ett konstnärligt och ett samhälleligt perspektiv. Vad den syn på vår verksamhet som mynnar ut i den alltför vanliga diskussionen om kultur kontra vård/skola/omsorg beror på kan säkert diskuteras, men den innefattar definitivt ett stort mått av okunskap. Det grundläggande motivet för att hävda vårt områdes värde är självklart de konstnärliga värden det representerar, men vi ska inte dra oss för att peka på de andra positiva effekter som vi bidrar med till samhället i stort. Effekterna är många, men de kanske viktigaste rör dels folkhälsa och livskvalitet, dels möjligheten för orter och regioner att bibehålla och stärka sin attraktionskraft. Att ett levande kulturliv i allmänhet och musikliv i synnerhet är viktigt ur ett hälsoperspektiv är oomstritt. När man kommer utanför storstadsregionerna är dessutom närvaron av fast baserade musiker helt avgörande för musiklivet i stort, vilket utan tvekan påverkar livskvaliteten för medborgarna. Min uppfattning är att detta inte diskuterats och uppmärksammats när de fasta arbetstillfällena försvinner ute i landet. Det innebär inte bara att musikern förlorar sin försörjning och att fungerande ensembler försvinner, utan också att andra konsertarrangörer, kultur- och musikskolor och amatörmusiklivet berövas den avgörande tillgång en professionell musikernärvaro innebär. När det gäller regional konkurrenskraft börjar vi i Sverige yrvaket inse vad många andra länder och regioner länge vetat: att en fungerande ”kulturell infrastruktur”, med musiken som den kanske viktigaste delen, kan vara avgörande för etableringar och investeringar från både offentliga och privata aktörer. Att detta har en direkt inverkan på samhällsekonomin är uppenbart. Låt oss hoppas att vår jubileumsdag på Nalen 18 oktober, dit ni alla är hjärtligt välkomna, en gång för alla kan slå fast att vår verksamhet inte är en lyx som med fördel kan användas som budgetregulator utan ett samhälleligt basbehov och en medborgerlig rättighet. Vi är närande, inte tärande! Vid sidan av jubileumsplanerandet kan vi konstatera att osäkerheten kring den avtalsrörelse som försiktigt inletts fortfarande är stor, beroende på att något besked i pensionsfrågan ännu ej kommit. Kansliet kommer självklart att informera så fort något händer, så håll koll på hemsidan. Där finns också kontaktuppgifter för mig och den övriga styrelsen, så hör gärna av er! Bosse Olsson, tf. förbundsordförande