|
Tack för ordet får jag väl börja med
att säga. Sedan SYMF:s kongress i
maj så är det ju jag som lagt huvudet på stupstocken. Och vem är då jag ? En kort presentation är väl på sin plats. Jag heter alltså Peter Höglund, är 54 år och sedan våren 1968 anställd som fagottist i Hovkapellet. Lokalt har jag genom åren innehaft snart sagt varje tänkbart uppdrag utom det som skyddsombud. Den 2 september 1984 hade jag förmånen att delta i SYMF:s bildande och var vice ordförande i den interimsstyrelse som då utsågs. Jag ingick sedan i det arbetsutskott på tre personer som svarade för SYMF-organisationens uppbyggande. Sedermera efterträdde jag förbundets förste ordförande Helge Almquist, ett uppdrag som jag av familjeskäl tvingades lämna i förtid. De senaste drygt 10 åren har jag inte haft några centrala fackliga uppdrag, däremot har jag lokalt ingått i Hovkapellets löneförhandlingsdelegation. Inom alla fackförbund, även SYMF, förs det fram krav och önskemål om förnyelse/modernisering av verksamheten. Förbundsstyrelsen har därför dragit igång en process som förhoppningsvis ska leda till att vi hittar lämpliga sätt på vilka verksamheten kan förändras. Vi kommer i höst att ha en första träff där vi inte kommer att ha någon dagordning, utan bara fritt ägna oss åt vad som brukar kallas ”brainstorming”. Den här förnyelseprocessen är självklart inget som förbundsstyrelsen kommer att hantera själv, utan det kommer att krävas ett allmänt deltagande för att vi ska komma någon vart. Det är samtidigt det som är lite av huvudfrågan, hur ska vi aktivera oss som medlemmar i facket. Under hösten kommer det att äga rum förhandlingar, dels om ett kompetensutvecklingsavtal och dels om ett eventuellt arbetstidsavtal. När det gäller ett separat frilansavtal kan det nog vara lämpligt att avvakta det eventuella arbetstidsavtalet. Ett sånt avtal kan ju få konsekvenser som man måste ta hänsyn till i ett frilansavtal. Vidare kommer styrelsen att påbörja nyrekryteringen till kansliet, en mycket viktig framtidsfråga även det. Säg mig förresten, är det något ärende vi sysslar med som inte skulle kunna kallas viktig framtidsfråga. Vid kongressen i maj sade jag att jag inte tänkte komma med några storstilade löften om allt som jag skulle försöka genomföra som ordförande. Däremot så redogjorde jag för en vision som jag har. Jag sade samtidigt att sista chansen att hindra mig från att försöka förverkliga den visionen var att inte välja mig som ordförande. Vad är nu det för vision? Jo, det är en stark förhoppning att kunna åstadkomma en annan relation till Svenska Musikerförbundet. SMF har ju nyligen genomfört en organisationsförändring som innebär att man precis som vi enbart består av musiker/sångare. Det var faktiskt den ursprungliga tanken i början av 80-talet; ett renodlat musikerförbund. Nu tycker jag inte att SMF:s medlemmar ska söka sig till SYMF, och inte heller att våra medlemmar ska söka sig till SMF. Men däremot anser jag att det borde vara möjligt att hitta samarbetsformer som löser upp den kontraproduktiva situationen som råder nu. Detta innebär att vi från båda håll verkligen lägger det som tidigare hänt till historien. Jag tror att om bara modet finns hos båda parter är det fullt möjligt att gå vidare. Hur som helst så har jag min vision kvar, och är helt övertygad om att det är en både möjlig och nödvändig väg att gå. |
| Peter Höglund Förbundsordförande |