ledare

SYMF MÅSTE SPARA


Tyvärr läser Du nu sista numret av Symfo´ni för i år. Anledningen till detta är, som framgår av referatet från förbundsstyrelsen, den ansträngda ekonomiska situation förbundet befinner sig i. Av denna redogörelse framgår också de åtgärder som beslutats för att räta upp ekonomin och få vind i seglen igen.

Vårt mål är att så långt som möjligt upprätthålla bästa möjliga service till medlemmarna under denna period. Därför smärtar det mig att vi sett oss nödsakade att minska antalet utgåvor från fem till fyra av Symfo´ni i år och nästa år, men dessvärre är tidningsutgivning mycket kostnadskrävande och en besparing på denna verksamhet nödvändig, samtidigt som vi vill hålla så hög kvalitet på tidningen som möjligt.

Ett annat besparingsproblem är avsaknaden av sekreterarbefattningen tills vidare. Detta sätter naturligtvis press på den befintliga personalen. För att i någon mån råda bot mot detta och framför allt göra möjligt för medlemmar och andra som vill komma i kontakt med förbundet kommer växeln d.v.s. 560-numret att ändras så att det kan vidarekopplas till andra telefoner. På så sätt kommer i första hand ordförande och vice ordförande men också andra styrelsemedlemmar att kunna betjäna växeln från hemmet. Nuvarande direktnummer till medlemsregister och ombudsmän kommer naturligtvis att fungera som vanligt. Det är vår förhoppning att den ökade tillgängligheten skall upplevas positivt.

Det gäller ju också att maximera inkomst-erna. I huvudsak utgörs dessa av medlems-avgifter, och det är viktigt att vi kan behålla de medlemmar vi har men också värva nya. Organisationsgraden är ovanligt hög inom vårt område men den är inte 100-procentig. Det finns med andra ord ett litet antal icke organiserade kolleger, som i många avseenden åker snålskjuts på sina kollegers uppoffringar. Gemensamt måste vi verka för att dessa övervinner sitt eventuella motstånd och kommer till oss som medlemmar. Vi har det inte så behändigt ordnat som i vissa andra länder. Vid en träff med det kanadensiska musikerförbundets ordförande Eddy Bayens jämförde vi de fackliga förutsättningarna i våra respektive länder. Han sade då, på tal om organisationsgrad, att i Kanada är medlemskapet i musikerförbundet obligatoriskt, dock att om någon t.ex. med hänvisning till religion eller mänskliga rättigheter absolut vill stå utanför, så är det möjligt bara vederbörande betalar medlemsavgift. Så enkelt är det inte här. Den fackliga rörelsen bygger naturligtvis helt rätt på ett frivilligt engagemang.

En angelägen reform i detta sammanhang och med tanke på kompensation av egenavgifterna och andra aktuella skattelättnader är återinförandet av avdragsrätten för fackliga avgifter. Inte minst av skälet att i detta avseende likställa löntagarna med företagens avdragsrätt för avgiften till arbetsgivarorganisationen. Detta måste bli ett samlat krav från den fackliga rörelsen.

Olav Gullbransson
Förbundsordförande