Vårt nya centrala avtal har vid det här laget börjat få effekt i verkligheten, då lokala förhandlingar inletts på de flesta håll i landet. Att dessa i många fall ännu inte lett så långt tycker jag att man kan ha en stor förståelse för. Det är ett avtal med ett brett innehåll, delvis helt nytt, som ska det ska förhandlas kring. Detta kräver naturligtvis att något finns med som en del i avtalet, nämligen samverkan. Det är därför djupt oroande att viljan till just samverkan på sina håll tycks saknas och att arbetsgivare lokalt tar sig friheten att ensidigt tolka avtalet, främst arbetstidsbestämmelserna. Detta utan att ta till sig hela innebörden av avtalets bestämmelser vad gäller den enskildes rätt och möjligheter till förutsägbarhet och påverkan inte bara för sitt yrkesliv utan för hela livssituationen. I skrivande stund har en sådan attityd lett till att en lokal förhandling på koristområdet strandat, vilket i mitt tycke ger oroande signaler inför fortsättningen. Min uppfattning om det nya avtalet har inte förändrats, utan jag är fortfarande övertygad om att vi gjorde rätt i att en gång för alla ta upp frågorna om arbetstidsregler och musikerroll och avtala kring dessa utan inblandning och pekpinnar från politiker och huvudmän, vilket mycket väl kunnat bli resultatet om frågorna fallit ytterligare en gång. Men, om så bara en arbetsgivare ute i landet uppfattar avtalets skrivningar om inflytande, bättre förutsägbarhet och planeringshorisont, hänsyn till privatliv, rätten till kontinuerlig egen övning och andra tydliga formuleringar som någon slags kosmetika utan bäring på verkligheten, då måste förbundet från centralt håll sätta ner foten! Det är min förhoppning att också Svensk Scenkonst som arbetsgivarpart gör detsamma. Till sist så får vi dock inte glömma att det på många arbetsplatser förs konstruktiva och spännande diskussioner utifrån det nya avtalet, så lycka till i det lokala förhandlingsarbetet! Ha en bra sommar! Bosse Olsson, förbundsordförande