Om ni inte redan visste det så är det så att vi på många håll fått en ny aktör i programplaneringen. Visserligen omedvetet och helt enligt gällande regler, men likafullt har en dom i regeringsrätten återigen visat att skattekonsekvenser sätter käppar i hjulet för vår verksamhet. Det hela handlar naturligtvis om beskattningen av frilansare, och rubrikens ironi om en ny ledamot i programrådet är bara en del av problemet, men värd att uppmärksamma, då skattemässiga överväganden, både från arbetsgivare och frilansare, faktiskt kan ge effekter på repertoar och konstnärlig inriktning Från förbundets sida är det centrala frågan hur våra frilansare ska kunna arbeta vidare ute i landet. På kort sikt gäller det att hitta tekniska lösningar, och den som MUSEK erbjöd visade sig tyvärr ohållbar. Styrelsen och kansliet arbetar vidare med detta, bl a. genom diskussioner med SMF som driver en liknande verksamhet. Så fort vi har konkreta besked kring detta kommer information till hemsidan. I ett längre perspektiv kan vi dock inte leva med ett system som enkelt uttryckt innebär att vår bransch ständigt ska behöva leva i en skattemässig gråzon. Vad som krävs är en ändring i regelverket som ger frilansmusikern skattemässiga villkor som är anpassade efter verkligheten. För att åstadkomma detta pågår just nu ett arbete där Symf, tillsammans med SMF och TF, kommer att uppvakta departements- och riksdagsföreträdare både på kultur och finansområdet. Vi kommer även att driva frågan tillsammans med arbetsgivarna i Svensk Scenkonst. För att ytterligare stärka vår sak har vi tagit upp detta med TCO centralt, och hoppas på stöd även från detta håll. Vårt krav är att musiker och artister ges samma undantag som byggbranschen har i skattelagstiftningen. Om så inte sker riskerar vi att ta ytterligare ett steg i en riktning som på sikt riskerar att göra vår verksamhet till ett marginaliserat storstadsfenomen. Trots dessa moln på vår himmel önskar jag er alla en skön vår och en härlig sommar! Bosse Olsson, tf förbundsordförande