Många medlemmar från teatersidan hör av sig med oroliga frågor kring TR:s ramavtal om arbetstider. Det förekommer att man ifrågasätter sin fortsatta anställning på de villkoren.
Det är klart att ett så radikalt förslag (se även sid 7, avtalsaktuellt) väcker oro. Särskilt när man från arbetsgivarsidan inte vill eller kan motivera kraven på annat sätt än att man måste ha en likställighet mellan de olika grupperna, vilket tyder på att angreppet riktar sig mot främst de teateranställda. Man skulle kunna förstå desperationen om förhållandena var sådana som de tidvis varit på t ex Parisoperan, där man p g a olika avtal inte kunde hålla samtidiga repetitioner med flera grupper. Så illa är det ändå inte ställt i Sverige. Mindre svårigheter med samplanering borde kunna lösas inom gällande avtal.
Klart utläsbart trots bristen på motiveringar är att TR hyllar två honnörsord, som är gängse i tidens arbetsmarknadstrender, nämligen flexibilitet och produktivitet. För att tjäna resultatet i form av kvalitativt högtstående föreställningar och konserter krävs dock att ytterligare en dimension tillförs: trygghet. I det begreppet ligger dels den sociala tryggheten och dels den yrkesmässiga i form av kompetensutveckling. Inom EU arbetar den fackliga rörelsen med att höja den sociala trygghetsribban så högt som möjligt och trots att man jobbar i motvind och har svårt att få genomslag, ligger tack vare dessa insatser EU:s direktiv om arbetstider på en för arbetstagaren högre nivå än TR:s förslag. Till exempel föreskriver direktivet en flexibel arbetstid på högst fyra månader. (TR kräver sex månader).
I vårt nuvarande avtal har vi en viss flextid när det gäller operakörerna och länsmusiken. Dessutom har vi för samtliga grupper (utom frilansarna) en flexibel 5-dagarsvecka i form av ett årligt arbetstidsmått på 230 dagar. På sina håll i vår omvärld finns exempel på avtal med flexibilitet, t ex i en del centraleuropeiska länder arbetar man på musikersidan med beräkning av 28-32 tjänster flexibelt över en månad. En tjänst innehåller 2,5 eller 3 timmar. Det är klart att ett eventuellt flexsystem måste kombineras med ett mycket lägre timuttag. Ur många synpunkter är det viktigt att avtalen ligger någorlunda i paritet med övriga inom den europeiska gemenskapen. I dagens läge ligger vi sämre till både med hänsyn till lön och arbetstid. Att ytterligare försämra förhållandena kommer verkligen inte att gagna verksamheten. Nämnas kan att i vårt grannland Norge ligger timuttagen enligt avtal i symfoniorkestrarna och operaorkestern på 24 timmar/vecka, utan flexibel beräkning.
TR:s förslag kan i sitt nuvarande skick få svåra konsekvenser för våra medlemmars sociala liv. Det ligger inte precis i linje med jämställdhetslagens skyldighet för arbetsgivaren att denne skall ²underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärsarbete och föräldraskap.² Tvärtom torde dagens uppenbara svårigheter för föräldrar och speciellt ensamföräldrar försvåras ytterligare. Är man dessutom frilansare kanske man anlitas vid en arbetstopp på månadskontrakt och utnyttjas till bristningsgränsen utan att få den fast anställdes utjämning på sikt. Det är ett synnerligen tufft förhandlings- arbete som föreligger under våren.
 |
Olav Gullbransson Förbundsordförande |