|
Nyligen konstaterade regeringsrätten att kommunerna inte är skyldiga att erbjuda barnomsorg utanför ”normal arbetstid”. Konsekvensen för oss är uppenbar: som musiker eller sångare förvägras du en rätt som tillkommer anställda inom ”normala” yrken. Detta beslut är tyvärr inte unikt, utan följer ett mönster där vårt yrkes villkor överhuvudtaget inte vägs in när det gäller konsekvenserna av fiskala och politiska beslut. Två tydliga exempel på detta är beskattningsreglerna för arbete på annan ort och, naturligtvis, de drastiskt förändrade villkoren för arbetslöshetsförsäkringen. A-kassefrågorna har präglat Symfs arbete under hela hösten, och fortsätter att göra så. En del av detta har att göra med den praktiska hanteringen av frågorna, där oklarheten och de ständigt nya beskeden skapar en moment-22 situation som sätter en enorm press på kansliet. Till detta kommer det politiska arbetet med att få fram budskapet om att något måste göras, om vår bransch ska ha en framtid! Vad som oroar här är att kulturministern verkar vara på defensiven. Från att klart ha deklarerat en förståelse för och en vilja att lösa problematiken är beskedet nu att ”vi ska följa frågan”. Min tro är att ministern är klar över problemen inom vårt område, men frågan är om den övriga regeringen är villig att ta till sig detta? Om inget sker löper vårt samhälle risken att utarmas vad gäller musik och scenkonst, vilket möjligen skulle kunna glädja hemtjänsten som skulle få ett plötsligt tillskott av arbetskraft, om man får tro finansministern! En annan fråga som tagit mycket tid och kraft under hösten är turbulensen kring vår upphovsrättsorganisation SAMI. Under 2006 har det successivt framkommit att SAMI:s ekonomiska ställning varit starkt hotad, vilket bl a. framkommit i revisors-PM till styrelsen, vilka dock undanhållits denna. Detta var en starkt bidragande orsak till att styrelsen i slutet av sommaren beslöt att med omedelbar verkan skilja VD från sin tjänst. I direkt anslutning till detta beslöt styrelsen att låta en oberoende revisor granska SAMI vad gällde styrelse, VD samt förvaltningen i stort. Resultatet av granskningen bekräftade och förstärkte styrelsens uppfattning om att läget var allvarligt, och att det fanns anledningen att ifrågasätta tidigare VD:s handlande på många punkter. I anslutning till detta upprättades även en åtgärdsplan för att sanera och rekonstruera verksamheten. I nuläget är det en enig SAMI-styrelse som har detta som sin främsta prioritet, och tillsammans med den nuvarande ledningsgruppen gör styrelsen bedömningen att detta kommer att lyckas. (mer om detta på annan plats i tidningen) Vi är också på väg in i en avtalsrörelse, där parterna i dagsläget för diskussioner om framför allt nya arbetstidsregler, och i förlängningen av detta även frågan om arbetsskyldigheten. I detta sammanhang måste vi tyvärr konstatera att Symf återigen tvingats tillgripa ett tolkningsföreträde vad gäller arbetets innehåll för våra medlemmar i kören vid Malmö Opera och Musikteater. Vad som gör detta extra uppseendeväckande är att Symf och Svensk Scenkonst strax före årsskiftet förlikades i Arbetsdomstolen just i denna fråga. Symf kan inte tolka detta på annat sätt än att MoMT:s ledning medvetet avviker från det som överenskommits i förlikningsuppgörelsen! Dessa rader präglas som synes inte av någon större optimism, men de hot mot vårt område som finns ger samtidigt inspiration att arbeta vidare. För det är ju på samma gång så att vårt musikliv kanske aldrig någonsin stått starkare konstnärligt, med svenska musiker och ensembler som möts med stor respekt och uppskattning på nationellt och internationellt. Men för att försvara detta måste vi göra oss hörda. Jag är ingen vän av svepande retorik, men i dag är det på sin plats: kollegor och kamrater, håll ihop och arbeta för ett starkt Symf, både lokalt och centralt. Det finns inga som kan hävda våra intressen och villkor bättre än vi själva! Bosse Olsson, förbundsordförande |